Premiär på amerikanska PBS för ny dokumentär

Nu är det premiär för Europe's Debt: America's Crisis på amerikanska PBS. 

Dokumentären handlar om Europas skuldkris, och parallellerna till utvecklingen i USA. Henrik och jag har producerat de fyra delarna från Grekland, Bryssel, Kalifornien och Washington DC.

Johan Norberg är värd för programmet tillsammans med den amerikanske ekonomomen Don Boudreaux. 

Vår del av programmet är också början på uppföljaren till Överdos - en film om nästa finanskris, med tänkt premiär nästa år.

SvD sprider osanningar om ökad fattigdom

I gårdagens SvD fanns en stort uppslagen artikel om att inkomstskillnaderna ökat mellan olika stadsdelar i Stockholm. Den har fått stort genomslag i sociala medier, och även citerats av andra medier som Sveriges Television och Sveriges Radio.

Problemet är att SvD sprider osanningar om fattigdom, eftersom tidningen redovisar statistiken felaktigt.

SvD skriver att "slantarna" har blivit färre i ytterförorterna, och att genomsnittslönen i Bredäng, Kista, Vårberg, Sätra och Skärholmen har minskat med 51 procentenheter. SVT och SR citerar SvD och skriver att "medelinkomsten minskat med mellan 20 och 30 procent i stadsdelar som Tensta, Vårberg och Skärholmen".

I verkligheten ser utvecklingen av medelinkomsten ut så här (1991-2010):

Bredäng: ökning från 130.048 kr till 175.447 kr
Sätra: ökning från 140.808 kr till 192.655 kr
Skärholmen: ökning från 125.654 kr till 165.234 kr
Vårberg: ökning från 136.810 kr till 183.376 kr
Kista: ökning från 154.215 kr till 214.394 kr

Genomsnittslönen i dessa stadsdelar har alltså ökat med mellan 32 och 39 procent.

SvD skriver också att medelinkomsten i Rinkeby 2010 var 118.730 kronor, och att den minskat med 19 procent sedan 1991. 

I verkligheten var medelinkomsten i Rinkeby 88.785 kronor 1991, och har alltså ökat med 34 procent.

Även med hänsyn taget till inflationen har det tvärtemot vad SvD skriver blivit fler "slantar" i plånböckerna i fem av de sex stadsdelarna ovan. I Kista har exempelvis medelinkomsten ökat med 8.371 kronor, efter inflation. Är det ökad fattigdom? Att ha mer pengar i plånboken? 

Vad SvD förmodligen menar är att de som bor i andra stadsdelar har fått ännu mer pengar i plånboken. Litet som att alla skrapat fram vinstlotter på Triss, men vissa vann mer än andra.

Oavsett vad man tycker om inkomstskillnader kan vi nog vara överens om att faktauppgifterna som diskussionen utgår ifrån ska vara riktiga. I det här fallet sprider SvD och artikelförfattaren Erik Paulsson Rönnbäck en falsk bild av verkligheten. Frågan är om det är medvetet eller omedvetet.

Källa: Sweco/Stockholms Stad

Slöseribloggen flyttar till Slöseriombudsmannen

Slöseriombudsmannen är ett projekt som drivs av Skattebetalarnas Förening och Timbro. Tidigare har Johan Ingerö, Eva Cooper och Arvid Malm varit SlösO.

Sedan sommaren 2012 har jag axlat uppdraget. Därför flyttar Slöseribloggen nu till en ny adress: www.sloseriombudsmannen.se

Där finns också filmer med mera. Välkommen!

"Visa hur ni får valuta för pengarna – eller stanna hemma."

Socialdemokratiska Värmlands Folkblad skriver om min uppmaning att granska slöseri med skattepengar i Almedalen.

"Ledarsidan delar få ideologiska ståndpunkter med organisationen Skattebetalarnas förening /.../ men, poängen att politiker och andra som använder skattemedel har en skyldighet att hushålla med dem; att ”Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket” som Gustav Möller formulerade det, ja där är vi överens."

Också socialdemokratiske bloggaren Peter Andersson skriver om min uppmaning:

"Myndigheter ska utföra det myndighetens uppdragsgivare har ålagt dem i budgetbeslut, regleringsbrev och förordningar, inte bedriva lobbyverksamhet med skattepengar i syfte att påverka skattebetalarnas företrädare, det vill säga politiker. Mot den bakgrunden är det kanske inte orimligt med aktiviteter som Martin Borgs uppmaning att granska slöseriet under veckan. "

Tio skattemiljoner på lobbying i Almedalen

10,2 miljoner kronor. Det är svaret när Svenska Dagbladet har försökt kartlägga hur mycket skattepengar som går åt under Almedalsveckan. 

Flera av myndigheterna medger själva att syftet med att finnas på plats är att påverka sina politiska uppdragsgivare.

Så man använder skattebetalarnas pengar för att påverka hur ännu mer av skattebetalarnas pengar ska spenderas. Risk för slöseri, och också ett demokratiskt problem när myndigheter som är satta att tillämpa lagen lobbar för hur lagarna ska ändras eftersom man har en egen agenda för vad som är rätt och riktigt. 

Tipstack: Nicklas