SENASTE BLOGGTEXTERNA
This form does not yet contain any fields.
    BLOGGARKIV
    Monday
    Jun182012

    I Orsa är fansidor en kommunal kärnuppgift

    Igår var jag i fagra Orsa för att titta på inspelningen av Moraeus med mera. Orsa visar verkligen upp en av sina bästa sidor i programmet, där riksspelmannen Kalle Moraeus tar emot gästartister med den vackra Orsasjön i bakgrunden.

    Senast jag var i Orsa var under inspelningen av 1200 miljarder, då jag besökte Slipstensmuseet. Det hade då fått 800.000 kronor i bidrag, och jag ville se vad skattebetalarna hade fått för pengarna. Du kan se resultatet här nedan.

    Teveprogrammet Moraeus med mera har till skillnad från slipstensmuseet lockat miljonpublik. Det har naturligtvis glatt politikerna i Orsa, som gärna vill sätta kommunen på kartan.

    – Tänk om bara tio procent av tittarna skulle ta sig hit, då pratar vi om 130.000 personer, som en kommunföreträdare sa efter premiärprogrammet i fjol.

    Med så många tittare skulle man ju kunna tro att någon frivillig skulle driva programmets sida på Facebook. Men nej, i Orsa är fansidor en kommunal kärnuppgift där näringslivschefen skriver inläggen. I skrivande stund har man 1.185 gilla-markeringar, så det finns ju onekligen outnyttjad potential.

    Blev det 130.000 fler besökare till Orsa i fjol, tack vare "Moraeus med mera"? Nja, i så fall kanske det skulle ha lyfts fram i kommunens årsredovisning. Där framgår heller inte hur mycket skattepengar kommunen satsat för att programmet ska bli verklighet.

    Jag ber att få återkomma.

    Friday
    Jun152012

    I Svalöv är framtiden så ljus att man måste ha blindglasögon

    För några veckor sedan var jag i Stockton, Kalifornien. Skälet att vi åkte just dit är för att staden står på randen till konkurs. Det kan hända redan den 25 juni, om man misslyckas med att omförhandla sina skulder. 

    Stockton ligger naturligtvis långt från Svalöv i Skåne. Men det finns ändå likheter.

    De styrande i Svalöv vill köpa en stor bit jordbruksmark som ska omvandlas till tomtmark för tänkta inflyttare. Priset är 33 miljoner kronor. Det har kallats för ett överpris, eftersom marken värderats till hälften. I dagarna upphävde Förvaltningsrätten köpet, och kräver att kommunen bevisar att man inte använder skattepengar för att gynna en enskild näringsidkare. 

    De styrande i Svalöv motiverar överpriset med att det ändå kommer att bli en bra affär, eftersom man kommer att kunna sälja de nya bostadstomterna för motsvarande pris och därmed få igen pengarna. 

    Och så kanske det blir, när den ljusa framtiden når Svalöv.

    Stockton är ungefär lika stort som Malmö, sett till antalet invånare. Men det var en spökstad vi besökte. Stora bostadsområden låg tysta, med undantag för loppmarknader där människor försökte kränga sina tillgångar för att få ihop pengar. Till salu-skyltar satt på hus som ägdes av bankerna, eftersom ägarna inte haft råd med amorteringar. De centrala delarna var lika tysta - och lika nybyggda.

    För tio år sedan blomstrade Stockton tack vare inflyttning från Kaliforniens expansiva kuststäder. Kommunpolitikerna antog att framtiden var ljus och belånade staden för att bygga nytt, vackert och stort. Och sedan gick luften ur ekonomin, och staden satt kvar med skulder den inte har råd att betala ens räntorna på.

    Vilken likhet anar jag mellan Svalöv och Stockton? Jo, det kallas "andras pengar". 

    Om det nu är en strålande affär att omvandla jordbruksmark till attraktiv tomtmark - varför inte överlåta det åt affärskvinnor och affärsmän som riskerar sina egna pengar? 

    Det alternativet nämns inte i kommunens dokument. Det är roligare att spendera andras pengar än egna. Då slipper man ju ta konsekvenserna om framtiden inte var ljusare än Kaliforniens.

     

    (Photo courtesy Inman News. Photo taken in Stockton, Calif., on Jan. 7, 2008. Inman News is a real estate news service.)

    Thursday
    Jun142012

    Att sätta Göteborg på kartan för 4 miljoner

     

    Om en vecka, torsdagen den 21 juni, spelas den första kvartsfinalen i fotbolls-EM.

    En hel världs blickar kommer då att vara riktade mot.... Göteborg?

    Det tror i alla fall Henrik Jutbring, utvecklingschef på Göteborg & Co. 

    MTV arrangerar nämligen en gratiskonsert på Götaplatsen med bland andra Loreen, och Henrik Jutbring menar att eftersom 600 miljoner hushåll, motsvarande två miljarder tevetittare, har möjligheten att se galan från Göteborg kommer staden "att hamna i fokus".

    Så nu kommer Göteborg äntligen hamna på kartan.

    - Bland den stora konkurrensen som finns känns det extra roligt att MTV har valt ut Göteborg. Staden ses som en spännande och exotisk musikstad, fortsätter Henrik Jutbring.

    Visst är det härligt att vara älskad av ett världsnamn som MTV. I alla fall i smyg. För på MTV:s hemsida är det svårt att hitta något om konserten, liksom på MTV:s facebooksida. Och i tablån för den 21:a juni finns Göteborg inte med.

    Men visst, Göteborg kommer säkert att "hamna i fokus" för världen genom framtida repriser. Exakt i samma utsträckning som Belfast hamnade i svenskarnas fokus när MTV hade sin konsert där för någon månad sedan.

    Skrev jag att den så kallade "gratiskonserten" kostar skattebetalarna minst 4 miljoner kronor? 

     

    Wednesday
    Jun132012

    Vilken väg väljer Grekland? Del 1 from Ohlininstitutet on Vimeo.

    För några veckor sedan var jag i Grekland för att spela in dokumentären "World on the Edge" tillsammans med Johan Norberg. Vi träffade reformatorer, populister, studenter och vanliga väljare för att få svar på frågorna om vart Grekland är på väg, och om resten av Europa följer i deras spår. 

    Idag visade vi några minuter på ett seminarium hos Bertil Ohlininstitutet, och berättade om våra intryck. Inledningen av seminariet finns på Vimeo ovan.

    Än så länge har inte svenska skattebetalare behövt betala för den grekiska notan. I alla fall inte direkt. Men indirekt sker det redan, och risken är stor att vi är kvar vid bordet när andra tar springnota.

    Tuesday
    Jun122012

    Harry Potter äger Tomas Tranströmer

     

    Att läsa en sommarkurs på universitetet har blivit mycket populärt. I år kan 28.000 studenter se fram emot en sommar fylld med bildning. 

    Så vad är studenterna intresserade av att studera på sommaren? 

    Söker man i antagningsstatistiken ser man snart att Institutionen för språk och litteratur på småländska Linnéuniversitetet är svenska mästare i sommarkurser. Till sommaren har man antagit 3.690 studenter till de 13 kurser man erbjuder. Mest popuär är långköraren Harry Potter och hans världar.

    1. Harry Potter och hans världar (650)
    2. Disney  Studies- film, litteratur och fenomen (525)
    3. Astrid Lindgrens författarskap (500)
    4. Fantasylitteratur (450)
    5. Barn- och ungdomslitteratur. En introduktion (450)
    6. Chick lit (425)
    7. Vampyrfiktion (235)
    8. Att skriva historiska romaner I (200)
    9. Årets nobelpristagare i litteratur är... (110)
    10. Att skriva barnlitteratur (110)
    11. Film och litteratur i svenskundervisningen (27)
    12. Vampyrer och makt (8)

    Årets nobelpristagare Tomas Tranströmer hade inte mycket att sätta emot Harry Potter. Det gick ännu sämre för en annan svensk nobelpristagare. Kursen om Pär Lagerkvists författarskap verkar ha ställts in.

    Jag är personligen en varm vän av bildning. Bland det bästa jag vet är att åka hem från Hedemora stadsbibliotek med en kasse fylld med böcker till mig och barnen.

    Tyvärr är det dock svårt att slå ifrån sig misstanken att det inte är bildningen som lockar tiotusentals studenter att läsa sommarkurser. Få studenter kan tillgodoräkna sig sommarkurserna i sin examen.

    – Det finns många studenter som inte har möjlighet att kunna ta ett arbete under sommaren, för att det är svårt att få ett sommarjobb. Det gör att man istället läser sommarkurser för att kunna få nån finansiering överhuvudtaget. 

    Det konstaterade Sabine Pettersson, vice ordförande för Sveriges Förenade Studentkårer, när jag intervjuade henne för Utbildningsfabriken.

    Slöseri med dina skattepengar eller inte? De flesta utbildningarna håller säkert en hög akademisk nivå. Frågan är vilka motiv studenterna har för att läsa dem, och vilka motiv högskolorna har för att ge dem.

    Institutionen för språk och litteratur på Linnéuniversitetet kan i alla fall se fram emot ett välkommet tillskott på 10,8 miljoner kronor för de antagna studenterna till kurserna ovan. Om alla dessutom blir godkända får universitetet 8,8 miljoner kronor till.